Moa & Emil

Hajhå, idag har äventyret fortsatt här i Methven! Själva byn är inte mycket att skryta över. En störregata där de ligger nån pub, tre skiduthyrare och några ställen att bo på. Den ska även ha en av de bättre utbildningarna på NZ för att ta fallskärmscert. Men nu är planet på service så hopparna hade ledigt. En svensk kille som är här föe att ta cert hängde med hos på en biltur som vat både lite spännande och som bjöd på en del trekking med fantastiska vyer! Jag antar att vi kommee få en hel del av sånt här. Efter tre mil på asfalt och ytterligare tre på grusväg kom vi till Mt Sunday. Berget i sig är inte särskilt spektakulärt, kanske en 150 meter högt ovan platån de ligger på. Men vyn, ojoj, det är få ställen jag vart på som slår den. Ja, det Mt Sunday också är känt för är att man spelade in delar av sagan om ringen här. Efter det blev det in i bilen igen och tillbaka vägen vi kom från. In och titta på ett vattenfall,  tillbaka till bilen, äta lunch och sedan vidare liftstationen på Mt Hutt. För att ni ska förstå vad mqn gör för att åka skidor här så måste vi ha lite bakgrundsinformation. Methven ligger väl på sisodär en 300 m.ö.h. på en stor slätt (norrländska mått). Mt Hutt är det närmsta berget Christchurch och sträcker sig 2200 m.ö.h. För att de ska finnas snö att åka utför på har  man placerat liftstationen på 1500 m.ö.h. Det innebär att vill man åka skidor så måste man först ta sig upp längs en väg, på vissa ställen inte är bredare än en normal  bil, 1200 höjdmeter på 12 km väg. Vår Yaris fick kämpa, mycket. Men tilldlut var vi framme och utsikten var igen, ojoj. Man såg långt ut i havet. Sen kastade vi lite snöbollar för att få vår del av vintern och påbörjade sedan resan utför. Vår Yaris fick kämpa igen. På vägen ner passade vi på att skaffa en ny kompis, rocky. En 25 ton tung sten som hade landat i ett vardagsrum under jordbävningen i Christchurch. Husägarrn hade sedan auktionerat ut den på nätet moch den såldes för en nätta 300.000 sek och fraktades upp till halvägs upp på Mt Hutt. Moa imponerade med bra körning på den ibland läskiga vägen. På kvällskvisten tog jag och Moa en sväng till bergen igen för att rasta mig. Blev 30min uppför innan de började dra in dimma och jag vände tillbaka. Moa tog en promenad på samma stig under tiden. Sen tog jag min vänstertrafiksoskuld på vägen hem. Jag lyckades också starta vindrutetorkaren några gånger men trots det överlevde vi färden (kanske en förutsättning för att jag ska klara skriva detta). Imorgon drar vi vidare mot lake Tekapo. Tanken var att sedan åka in mot Mt Cook under helgen men vädret ser ut att bli kasst så jag tror vi kommer styta bilen ut mot kusten igen. Dagens höjdpunkt för Moa var Mt Sunday och dagens lågpunkt var att de var läskigt när de small upp stora stenar under bilen. Tur att bilen är helförsäkrad =) God förmiddag Sverige och god natt NZ.

 

(Bilder kommer senare, ni kan ju alltid googla på ställena om ni intr orkar vänta och kolla gärna in vägen upp till Mt Hutt som mycket väl skulle vara värdig en avslutning på ett stort cykellopp om den vore asfalterad.)